På med blåslampan!
Regeringen berömmer sig – inte utan rätt! – för att göra mycket för att hjälpa kommunerna och landstingen i och ut från finanskrisen. Redan i höstas aviserades 10 nya miljarder i budget för 2010 för att dämpa det väntade fallet i sysselsättningen inom kommuner och landsting. I samma budget kunde man också läsa att ytterligare drygt 2 miljarder satsas 2010 som stimulansbidrag och åtgärder specifikt inom äldrepolitiken.
En del av alla dessa pengar skickas direkt till kommunerna och landstingen med belopp efter invånarantal. Självklart ska sådana extrapengar redovisas, både inför givaren staten och inför medborgarna. Men pensionärernas representanter i kommunerna möter ofta en kallsinnig inställning när de frågar efter bidragens öden. Detta är ett ofog som vi inte ska tåla.
Ett exempel på aktuella bidrag: För att klara av att leva upp till de intentioner som regeringen hade när den ändrade i lagen, så att kommunen blev tvungen att ge stöd också till anhöriga som vårdar äldre, fick kommunerna 150 miljoner under halva 2009. I år skickas 300 miljoner ut till kommunerna för samma ändamål.
Ett annat exempel: Nu i februari beslutade regeringen om ett prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre. Detta bygger på en detaljerad överenskommelse mellan staten och Sverige Kommuner och Landsting (SKL). Utöver ett antal projekt som får finansiering återfinner man där en rad sätt för kommunerna och landstingen att ta emot bidrag, vilka dock villkoras av uppnådda resultat, alternativt av att kommunen visar aktivt deltagande i olika verksamheter. I överenskommelsen med SKL summeras bidrag för förbättringsåtgärder till nästan 300 miljoner.
Och ett tredje: Nu i torsdags (25/2) tog regeringen beslut om hela 680 miljoner som kan avropas av kommuner och landsting och användas av dessa för att höja kvaliteten i vården och omsorgen om äldre personer. Regeringen pekar med hela handen på sex specifika arbetsområden: läkemedelsgenomgångar, förebyggande arbete, demensvård, rehabilitering, kost och nutrition samt det sociala innehållet. Det finns en lista som talar om hur mycket pengar som varje kommun och varje landsting får.
Massvis med stödpengar delas alltså ut till våra kommuner och landsting – i år liksom tidigare. Men det är inte alltid som de äldre själva får se och höra något om hur mycket den egna kommunen verkligen har fått och till vilka ändamål man har hämtat hem bidraget. En sådan öppenhet är faktiskt sällsynta undantag. Och ännu mera sällan får man veta hur extrapengarna har använts. För att inte tala om vilka resultat som uppnåtts. Och för att inte tala om ett samtal omkring hur man tänkt gå vidare med förbättringsarbetet efter det att projektpengarna är förbrukade.
De som självklart borde få veta detta, och inbjudas till samtal, är de som representerar pensionärerna i kommunernas pensionärsråd. Och de borde bli tillfrågade i förväg av kommunen om prioritering, planering, arbetssätt och samarbete. Så extremt sällan som detta händer behövs nog minst en blåslampa per kommun för att värma upp samtalet.
Text: Gunnar Degerman
Den här e-postadressen är skyddad från spamrobotar. Du måste tillåta Javascript för att visa e-postadressen
Länkar:
”Ytterligare 10 miljarder till kommuner och landsting under 2010”, Pressmeddelande från regeringen, 20090921
”Budget 2010 för äldrepolitiken”, Pressmeddelande från regeringen, uppdaterat 20090921
”Socialtjänstens stöd till personer som vårdar eller stödjer
närstående”. Socialstyrelsens meddelandeblad juli 2009
”Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre - en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting” Meddelande från regeringen, 20100204
”Stimulansmedel till kommuner och landsting för att utveckla äldreomsorgen” Pressmeddelande från regeringen, 20100228
”Fördelning av statsbidrag”. Bilaga till regeringsbeslut, 20100228
Publicerad: måndag 01 mars 2010